Jag har inte riktigt energin och orken att göra ett kollage på de bästa bilderna från år 2013 eftersom jag har fått någon slags vinterinfluensa eller liknande. Detta innebär att jag lämnar 2013 enbart med denna bild och vandrar in i 2014 med ny kaft, nya planer gällande företaget, och med Gonzi och mina övriga pälsklingar som lämnat mig alltför tidigt genom åren vilande i mitt hjärta. 

 

 

Han har beställt en ny "leksak" till mig, nämligen en Canon EOS 5D Mark III! Detta kommer givetvis innebära ett lyft när det kommer till mina bilder eftersom det blir fullformat som gäller framöver, medan 7D:n främst kommer att fungera som en backup-kamera om olyckan är framme. Jag kan knappt bärga mig tills jag får hem min nya pärla! Det var verkligen det som jag behövde för att få en liten knuff i rätt riktning. 

 

 

Nu ska jag ta ett varmt bad för att se om jag blir lite bättre från förkylningen och därefter kommer mina föräldrar på besök tillsammans med vovven Orca.

 

 

Många kramar till er alla och återigen; gott nytt år!

 

 

 

 

Hoppas att ni haft det bra under ledigheten. Jag har fått otroligt mycket stöd från nära och kära gällande Gonzis bortgång och det har hjälpt mig en smula i bearbetningen av sorgen. Har även fått stöd här på blogg.se - tack så mycket! Det värmer verkligen, ska ni veta. 

Det känns oerhört tomt här hemma och jag försöker jobba ännu mer så att jag slipper tänka på det.

 

 

Bröllopsförfrågningarna inför nästa år ramlar in på mailen med jämna mellanrum och det är fantastiskt roligt! Det är härligt när andra tycker om mina bilder och mitt bildspråk och att de skulle vilja bli fotade av mig. Inför nästa år har jag stora planer på vilken inriktning mitt fotograferande kommer att ha och mycket fokus kommer att läggas på exklusiva djurporträtt (förutom bröllop och konserter). Mer om detta senare när det börjar närma sig.

Studion som jag hyr i centrala Linköping kommer jag inte ha tillgång till från och med januari 2014 (mitt eget val). Istället kommer jag att ha ett kontor hemma där jag även kan ta emot besök, samt en studio antingen i hemmiljö eller i en lokal i centrala Lambohov. Så 2014 kommer bli ett fartfyllt och intressant år för mig och företaget! 

 

 

Egentligen skulle jag ha varit ute och fikat ute i naturen tillsammans med finaste Susanna nu, men imorse vaknade jag omkring klockan halv sex och hade så fruktansvärt ont i halsen samt lite feber. Febern har lagt sig, dock består halsonten och jag hoppas verkligen att jag blir bättre inför morgondagen. Det är en hel del jobb framför mig och jag vill verkligen inte vara sjuk när det är så mycket roligt som händer nu de närmaste dagarna. 

 

 

Nu ska jag äta mammas kycklingsoppa och kurera mig med te och eventuellt några goda kakor. Är man förkyld så är man. :) 

 

 

Många kramar,

 

Jag vet att jag har varit frånvarande, men det finns en anledning till detta. Min älskade vovve Gonzales fick somna in i lugn och stillhet igår 23/12, cirka klockan 16:31 på eftermiddagen, efter en lång tids sjukdom (det skulle ha skett tidigare, men jag klarade inte av att ta beslutet förrän nu). Med tanke på detta har jag bestämt mig för att lägga all typ av firande på is och enbart fokusera på nuet, samt på företaget.

 

Det är svårt att vara utan Gonzi, att inte höra hans andetag och känna lukten av hans päls. Samtidigt har jag inte energin att gå in på djupa detaljer eftersom jag redan har skrivit ned mina känslor två gånger på andra medier - känner att jag inte riktigt har orken att lyfta fram mina tankar igen.

 

Jag har förlorat en stor del av mig själv och försöker reparera mig själv så gott det går, men det kommer aldrig bli som förr. 

 

Min mor föreslog för ett tag sedan att jag borde hjälpa en annan hund som behöver ett hem, såsom jag öppnade min dörr för Gonzi, och även igår för att kunna bearbeta sorgen. Tycker att det låter som en bra idé. Dock kommer ingen annan individ att kunna rubba Gonzis plats i mitt hjärta.

 

Jag ska gå på morgonpromenad nu, utan Gonzi, för att inte snöa in mig själv i mina tankar och känslor.

 

Många kramar och hoppas ni njuter av er julledighet,

 

 

 

Igår var jag i Göteborg tillsammans med Eva och Marie. Innan vi begav oss mot Scandinavium laddade vi upp med chips, cider och lite vin. Det var riktigt nice!

Lite nervöst var det, eftersom jag aldrig hade sett eller ens tänkt tanken att jag skulle få chansen att fota Depeche Mode, dessa legender, en dag.

 

Tjejerna gick in i konsertsalen efter att vi hade ätit ett rejält mål mat men jag stannade kvar på McDonald's och tog reda på var jag skulle befinna mig vid det klockslag som jag hade fått information om från Live Nation. När jag var framme var det redan en kö av pressfotografer på plats och jag ställde mig i närheten (men kände rent spontant att jag inte orkade att ens försöka vara social). Lite socialisering blev det senare med en reporter från Borås tidning och en reporter från GAFFA, så det var nice. Jag tror dock att jag var lite asocial igår eftersom jag rent ut sagt var hypernervös för vad som skulle komma.

 

Pressansvarig gav tydliga och raka direktiv och det kändes jätteskönt, faktiskt. Ibland känns det som att man som fotograf är helt borta och inte alls vet vad som pågår men vi fick till och med information om hur scenen såg ut innan vi ens var på plats och även var vi fick och inte fick stå. En riktigt stor eloge till killen som var informationsansvarig, han var verkligen en klippa (jag ogillar verkligen när saker och ting inte flyter på som det ska och det inte ges någon information, så detta var en riktigt bra överraskning). 

 

Jag hade pratat lite med Eva och Marie innan om de visste ungefär hur Dave skulle röra sig på scenen så jag hade ett litet hum om den "koreografiska" biten. Det som jag genast upptäckte var att det fanns högtalare uppställda utmed nästan hela scenkanten och kort som jag är har jag väldigt svårt för att kunna få till bilder där just dessa element inte syns om det är för många av dem. Jag hade inga högklackade skor på mig heller så jag bannade mig själv inombords.

 

Men när konserten började bestämde jag mig för att ta ett djupt andetag och bara plåta och låta musiken och vinklarna tala till mig. Mitt största problem när jag fotar konserter är att jag alltid försöker jämföra mig med de andra pressfotograferna på plats och egentligen vet jag inte varför jag gör det. Jag jämför direkt kameror, utrustning, deras längd, vilka de jobbar för och vilka vinklar de använder medan de fotar. Jag blir så trött på mig själv ibland, det skulle vara mindre hektiskt om jag bara flöt på med strömmen istället för att överanalysera precis allting i minsta detalj.

 

 

Resultatet av plåtningen blev bättre än förväntat faktiskt. Jag fick inte riktigt till alla de vinklar som jag strävade efter men jag fick några fina foton där Daves vackra blick framträder så jag är helt klart nöjd med min egen prestation and that's sayin' something! 

 

Jag kommer att lägga upp bilder när jag är hemma i Linköping igen. Nu ska jag försöka sova en stund men det känns ganska hopplöst eftersom jag glömde ta min åksjuketablett innan avresan. 

 

Många kramar,

 

 

Jag har inte hunnit fixa fler kattbilder men det kommer. Har haft bröllopskonsultationer, en massa jobbmail samt lite annat som tagit all min tid och min energi, but I love it. :) 

 

Imorgon ska jag resa iväg till Göteborg för att träffa finaste Eva och vi ska se Depeche Mode! Jag kommer dock bara fota de tre första låtarna men det är helt klart värt det. För mig är det viktigaste att få träffa Eva då vi inte har setts på nästan fyra år. Det ni! På tok för lång tid, tycker jag.

Kanske kan jag övertala Eva att modella lite åt mig... :) 

 

Bröllopsbokningarna rullar på och det känns ärligt talat helt fantastiskt! Jag är så glad att få göra det som jag älskar, nämligen att fota, och jag anser mig vara lyckligt lottad som får äran att dokumentera den kanske vackraste dagen i varje pars liv! :)

 

Idag har Gonzi varit lite deppig men hans ena knä verkar vara lite bättre, så det känns fantastiskt i mattehjärtat. Hoppas att han repar sig till fullo (så mycket som det bara går med tanke på hans hälsostatus). 

 

Nu ska det sovas så att jag är utvilad inför morgondagen. 

 

Många kramar,

 

 

 

Idag är jag på språng och det är mycket som ska hinnas med. Men jag passade på att fota katterna lite (i väldigt dåliga ljusförhållanden) just för att jag kände att jag saknade vardagsbilder på dem. Här ovan syns en liten förhandstitt - fler kattbilder kommer under dagen eller kvällen och detta inkluderar till och med bilder på prinsessan Zarifa som annars är så svår att fota! :) 

 

Många kramar,

 

 

 

Tiderna för fotografering börjar försvinna snabbt nu när julen närmar sig, så har ni planer på att köpa presentkort att ge bort eller vill boka in en plåtning är det hög tid att kontakta mig!

Jag fotar det mesta, däribland bröllop, konserter och festivaler, porträtt, husdjursporträtt, evenemang och mingel. Resekostnader tillkommer endast utanför Östergötlands län.

 

 

 

 

Jag gick igenom mitt arkiv av bilder på Gonzi och hittade en hel del vardagsbilder som jag tänkte att jag skulle kunna dela med mig av, nu när Gonzi är lite krasslig och inte lika energisk som han brukar vara.

 

 

Hur har ni haft det i helgen? Hoppas ni haft det bra! 

 

Idag överlämnade jag förstoringarna som jag hade fått beställning på och jag känner mig väldigt nöjd med resultatet. Förhoppningsvis tycker familjen det också. Här ovan syns två av bilderna som jag plåtade för ett antal månader sedan. :) Sötaste syskonen!

 

Jag är i full färd med bröllopsbokningar inför nästa år och har redan ett antal bokningar. Det känns fantastiskt roligt! 

 

Gonzi och jag har varit ute i skogen och han fick ägna sig åt sin favoritsyssla när vi är ute och går, nämligen att tugga på pinnar. Idag verkar han vara lite dämpad i sitt sätt, han är inte lika energisk som han brukar vara.

 

Nu ska jag gå och börja planera veckans middagar. Ha det kalasbra! <3

 

Många kramar,

 

 

En liten förhandsgranskning med shiban Boy som jag plåtade åt kennel Sutamuroku.

Lena som äger kenneln ville ha två bilder som hon kan ha på sin hemsida och jag sitter och jobbar på bilderna i skrivande stund. Dock tänkte jag att jag kunde lägga upp en liten förhandsgranskning på hur Boy såg ut.

 

Detta är min allra första shiba som jag har fotat och det var jättespännande! Jag fick även träffa en till shiba vid namn Pärlan. Hon var också riktigt mysig och ville pussas och gosa med mig.

Jag älskar mitt jobb! :)

 

Nu ska jag fortsätta jobba vidare.

 

Många kramar,