Tack så mycket för fotot, vem du nu var som lånade min kamera! :)

 

 

Vilken underbar dag det har varit! Frosten på marken samt -4 grader kunde inte få mig på sämre humör - jag traskade runt med hunden på promenaden imorse och vi träffade en alldeles bedårande liten kattunge (den har ett hem, har hört mig för och försäkrat mig om det). Efter det jobbade jag lite med fotojobb och besvarade även ett mail till en potentiell kund.

 

På eftermiddagen begav jag mig ned på stan och fikade för mig själv. Det var fortfarande kallt så jag försökte hålla mig inombords så mycket som möjligt. Först gick jag till Bengans och köpte den nya skivan med och boken om Dregen. 348 kr. gick kalaset på om jag inte minns helt fel - helt okay pris för en tjock bok samt en skiva i begränsad utgåva!

 

Efter att ha kikat runt lite i fotobutikerna nere på stan var det så dags att traska tillbaka till Bengans skivbutik. Det visade sig att det redan hade samlats en liten kö. Jag sällade mig till dem och träffade en jättetrevlig tjej vid namn Louise. Vi var verkligen likasinnade och det var hur gött som helst att prata med henne. Tack för pratstunden! :) Det var bra att det inte bara var jag som var lite nervös.

 

Dregen gjorde entré genom den vanliga ingången och det gick lugnt och stillsamt till. Jag blev förvånad att han hade en mörkgrön mössa på sig, både jag och Louise hade velat se hans fina hår som han visar upp på bokomslaget. Lite nervöst var det när Louise hade tagit sitt kort tillsammans med honom och det sedan blev min tur. Men nervositeten släppte ganska snabbt (tack och lov var jag inte lika nervös som när jag träffade Rammstein i Hamburg år 2005, men det är en annan story).

 

Dregen var en helt fantastisk person att prata med - ödmjuk och jordnära och med ett leende på läpparna - och jag frågade om jag kunde få ta en bild tillsammans med honom till min artikel som jag hoppas få publicerad av Rockbladet när jag lyssnat klart på skivan. Det var inga som helst problem och hans assistent/medhjälpare hanterade min kamera ypperligt, som synes. Så tack för den, herr Okänd Medhjälpare! Du ska ha stort tack, verkligen!

 

 

Jag tycker verkligen om att möta likasinnade personer som Louise och jordnära människor som Dregen i musikbranschen. Tack för en alldeles underbar dag! Jag hoppas att mina läsare har en minst lika bra torsdag kväll som jag har!

 

Kramar,

 

 

Har ni haft en bra dag? Min dag var bra till en början. Jag färgade håret hos Rita på Salong Cherry på Drottninggatan. Jag är jättenöjd! Borde ha skaffat mig den här färgen (eller rättare sagt slingorna) för länge sedan.

 

Senare under dagen fick jag reda på att lilla kattungen Virre på 8 veckor kommer att få somna in hos veterinären imorgon (tisdag). Det gör ont i hjärtat av att tänka på det och det går att läsa om hans story på föreningen 9 Livs hemsida, alternativt på deras Facebooksida. Jag är tacksam att jag fick föreviga honom på bild och kommer aldrig att glömma den lille charmige krabaten. Vila mjukt, gosis.

 

Det är just detta som jag tycker är så oerhört viktigt. Folk glömmer bort att föreviga sina ögonstenar. Jag glömde göra samma sak med min älskade katt Simba och insåg att jag inte hade bra bilder på honom alltför sent (jag skrev ett inlägg om detta på en annan blogg - ska se om jag kan hitta det och göra ett inlägg om det här).

Jag vill föreviga våra pälsklingar, vare sig de blir gamla eller inte. Det är viktigt med minnen. Jag kan se tillbaka på bilderna på Virre och se att han var lycklig hos Jennifer. Jag får tårar i ögonen och gråter, men minns ändå hans underbara, charmiga och lekfulla ögonblick de få timmar jag fick spendera med honom för att fotografera honom som den underbara lilla krabat han är. Det är det viktigaste och det är just detta som människor glömmer bort så lätt. Våra fyrfota vänner lever inte för evigt.

 

Nu känner jag att jag ska relaxa lite innan jag tar tag i redigeringen från shootet i helgen.

Kramar till er alla - och extra mångar kramar till föreningen 9 Liv.