#2: mini-årsresumé.

Publicerad
Rockstad Falun / Sabaton Open Air 2013. Band: Sabaton.
 

2013, året då jag utvecklades som mest som fotograf.
2013 var året då jag startade mitt eget företag, fotade en militärbal, bröllop, konserter och lärde mig min egen roll som fotograf - och vilken riktning jag vill gå i mitt fotande. Jag höll i en mini-kurs om konsertfotografering, insåg att jag faktiskt är grymt duktig (och vågar stå för det) trots att jag inte lägger tekniska aspekter på minnet och att jag kan göra det nästintill tekniskt omöjliga möjligt trots enorma begränsningar (hur många konsertfotografer fotar med 7D? Inte många - jag vågar påstå att jag är är en av få). 
Jag fotade bandet Bonebreaker i studion, vilket var bland det roligaste som jag någonsin gjort. Jag fick även äran att fota som enda fotograf att representera Rockbladet under Rockstad Falun. Det var minst sagt jobbigt, men samtidigt var det en fantastisk upplevelse som jag inte skulle vilja vara utan.
År 2013 lärde jag känna en hel del musiker, bland annat de fantastiska grabbarna i Cirkus Prütz. Ser fram emot att träffa dem och plåta fler gånger under 2014.
Jag fick även fota giganterna Depeche Mode i Göteborg, där jag även träffade finaste Eva som jag inte hade träffat på nästan fem år. Att fota DM var band det svåraste som jag någonsin gjort. När jag såg Dave på så pass nära håll blev jag totalt "star-struck" och förstod varför Eva är så förtjust i honom. När jag fotade insåg jag att jag inte var särskilt medveten om min omgivning - det var bara min kamera, musiken och Daves utstrålning. Ingenting mer. Det var bland det mest magiska jag fått uppleva.
 
 
 
 
2013 var det mest kaotiska, jobbiga år som jag någonsin lagt bakom mig.
Jag förlorade min högt älskade ögonsten i sjukdom (Gonzi var min största inspiration inom fotandet), plus en hel del andra saker som skakade om mig rejält. Men jag tog mig samman, satte hakan i vädret och vägrade ge upp. Att sörja min pälsklings bortgång tar tid och det får det göra. Allt det andra som hände behöver jag inte fokusera på, eftersom jag klarar av att hantera det mesta som kommer i min väg. Det är bara sådan jag är.
I won't let the sun go down on me
 
 
2013 blev även året då jag började planera för framtiden som fotograf. 
Det går bra nu. Jag har fler uppdrag på gång än vad jag hade förväntat mig och då har jag inte haft mitt företag i ens ett år. Nog för att jag har fotat under flera års tid, men just företaget föddes år 2013 och jag har redan flera stycken bröllop inbokade. Helt enkelt underbart. Det finns inget bättre än känslan av att veta att man jobbar med någonting som man älskar. Jag fullkomligen älskar att träffa blivande brudpar - blir otroligt glad ända in i själen eftersom deras glädje smittar av sig på mig och omgivningen. Känner mig så hedrad att just jag får dokumentera deras viktigaste dag i livet och känner mig ödmjuk. I love it!
 
 
Och nu är vi redan inne i 2014.
Jag vet inte varför, men någonting säger mig att det blir ett bra år. Och ibland är det faktiskt viktigare att bara låta sig omfamnas av den positiva känslan och låta den bära med sig en genom tid och rum istället för att försöka överanalysera allt.