Har inte tid att skriva mycket då jag ska fota vovve om mindre än två timmar, men jag kände att jag bara måste skriva av mig.

 

På sistone har jag fått en hel del feedback gällande mina bilder på YOHIO. Det har oftast varit feedback from yngre tjejer. Blir glad när andra tycker om mina foton, men har flera gånger fått samma fråga om och om igen: "Kan jag använda dina bilder till [ändamål]?"

Jag har alltid sagt, artigt men bestämt, nej med tanke på att det kostar tid och pengar att få tag i den utrustning som jag använder (bara kameran och objektivet som jag använde till just detta shoot kostade mer än vad jag tjänar på två månader) samt att bildbearbetningen tar tid. Det ligger så otroligt mycket kunskap bakom mina bilder, kunskap som jag själv har fått tillägna mig och mycket av det är erfarenhet och känsla, inte saker som går att läsa sig till.

 

Allra senast igår fick jag denna fråga och jag gav samma svar, som vanligt. Men plötsligt kände jag mig elak på något sätt. Tjejen ville använda ett foto som jag tagit på YOHIO i ett kollage och jag sade prompt nej. Samtidigt vet jag inte varför jag ska behöva känna på detta viset, det är otroligt jobbigt. Jag vill inte att mina foton sprids utan att mitt namn framgår. Det måste finnas med på något hörn och jag vill inte att mina foton används på diskussionsforum. Så varför känner jag mig elak? Jag var inte oartig, utan väldigt vänlig och informerade om varför jag inte vill att fotot ska användas. Äsch, det är nog bara min egen hjärna som spelar mig ett spratt och får mig att känna så här. Klart jag inte ska behöva så här, inte sant...?

 

Nu ska jag äta det sista av min frukost, göra mig iordning och bege mig till mötesplatsen där jag ska träffa Sally och husse Roger. Ha det super, alla ni fina, så hörs vi senare!

 

P.S. Nästa vecka ska jag fota dop! Åh, jag är så extatisk! Dessutom har jag fått svar - jag ska fota NärCon i år! Jippie! D.S.